Miranda O.

Vi drar på charter till Gran Canaria. Så 90-tal. Så nice.
Och för första gången på länge stannar datorn hemma. Galet. Så ni och jag ses först om en vecka igen. Bara så ni vet.



Miranda O. -Sol Here I come.

Om 24 timmar får jag lov att bli en riktigt fungerande människa igen. Tentan kommer att lida mot sitt slut och jag sitter förhoppningsvis och är nöjd med vad jag har lyckas att dra ut från huvudet och trycka fram på datorns tangentbord under den 6 timmar långa tentan.

Det ska bli helt fantastiskt härligt.
Idag är dock ingen trevlig dag. Jag är panikslagen inför morgondagen. Men det finns inget annat att göra än att åka med och hoppas på en bra tur. Precis som jag har gjort med alla föregående tentor.



Miranda O. -Vi ses på andra sidan tentan.

Sitter på biblioteket och går igenom det sista för dagen. Är ganska pigg, för att vara mig efter klockan tio och dessutom med skolböcker framför mig. Det skulle visserligen kunna ha något med mina partypiller att göra.

 

Oroa er inte. Det står koffein på burken för er som har svårt att läsa mindre och spegelvänd text. Funkar konstigt nog bättre än kaffe och energidryck. Placebo kanske. Vem vet.

 

 

Miranda O. -Mer hoppfull än igår.

At first I was like...

But then I was like...

And finally I was like...

Det var min dag det. Nu är det två dagar kvar till tenta, och därefter frihet. Shoppa, träna, fika, leka, dansa, resa, pyssla... I dunnos. Precis det jag har lust med helt enkelt.



Miranda O. -Ger dagen en timma till.

Eller kongenit hofteluksation som vi säger här i Danmark måste vara den mest egotrippin'-drabbade sjukdom/skada/syndrom jag någonsin har läst om. Alla dessa läkare som ska namnge ting och saker.

Låt mig sammanfatta.
Lårbenet kan lukseras med Barlows manöver och reponeras med Ortolanis manöver. Man kan se positivt Galeazzis tecken. Man gör en röntgen i bland annat Laurensteins projektion, i vilken man kontrollerar Shentons linje. Detta behandlas med Von Rosen-skena eller Dennis Brown-skena.

Say woot liksom?


Miranda O. -Åter till studierna.

Dagens CrossFit var inte allt för varierande. Låter hemskt. Men det var precis vad jag behöver såhär i tentaperiod. Bara göra. Inte tänka. Inte lära.
Först tränade vi massa basövningar. Jag klarade av tre double unders i rad i flera omgångar. Men fyra i rad blev det attans aldrig. Nästa gång. Sen körde vi Annie för er som känner till den. Men jag effa-up totalt med räkningen, och trots att jag straffade mig själv i sista settet genom att göra dom missade vet jag inte om det blev rätt. Till sist avslutade vi med 10 rundor:

10 x kettlesving (16kg)
10 x pushups (på knä, helt ned i golvet och ett litet lyft med händerna från golvet så att ingen kunde fuska)
Tid: 08.50

Färdig som nummer 4 i gruppen och nummer 2 av tjejerna. Att jag var den enda i hela gruppen som körde med 16 kg i svingen, kan ju tilläggas. Skrytskryt. Så nog är jag nöjd med min 4:e placering.

 

På bilden ovan försöker jag visa upp mina misslyckade försök till double unders, som har satt sina spår på underarmarna. Klatch, Klatch. Så låter det när jag tränar. PhotoBooth gör inte piskskadorna rättvisa, men ni förstår nog ändå.

Well, dagen är inte slut. Nu ska det städas, lagas matlådor och till sist pluggas mikrobiologi. En helkväll med andra ord.

 

Miranda O. -Do the chicken dance.

En vecka kvar till tentadagen nu. En vecka kvar till frihet. Jag sitter i biblioteket och försöker fokusera, men jag drömmer ofta iväg till aktiviteter och projekt som jag vill pyssla med efter tentan. Med lite logik hade min drömmande hjärna förstått att inget av det jag drömmer om kan genomföras om jag inte FÖRST klarar tentan. Men logik är uppenbarligen för mycket att kräva av mitt huvud i detta nu. Förhoppningsvis används logiken i tentapluggandet, undermedvetet eller så.



Janelle Monae och jag är lite inne på samma spår idag

Take me back to Wondaland
I gotta get back to Wondaland
Take me back to Wondaland
I think me left me underpants


Miranda O. -Som dock har sina underkläder på plats.

Det finns få tider i livet som man går ner sig så mycket som i tentaperioder. Känner mig som en grå mus, en blekfet grå mus. Måste ha svart-vitt filter och snyggpose i PhotoBooth för att kunna acceptera resultatbilden. Vilket paradoxalt får mig att se mindre grå ut.

 

Miranda O. -I ångestlådan aka biblioteket.

Skolans nät har varit nere hela dagen. Fatta att jag har haft trist när jag inte har kunnat pausa med bloggläsande som vanligt. Jaja, ny dag imorgon. I got shit to do. Så vi får höras imorgon igen.



Miranda O. -Som faktiskt hade tur med sjukhuset inför nästa termin, jättetur till och med. Nice.

Lite pepp är precis vad som kan behövas när man sitter mer eller mindre inlåst på biblioteket en söndag. Det känns alltid lite hårdare när dagen heter söndag.

 

Miranda O. -Som ska tenta om 10 dagar.

Nu på morgonen har jag varit "duktig" och skippat morgonspinningen. Måste prioritera plugget. Men helst av allt skulle jag bara vilja leka runt på gymmet, danslokalen, sommar-gräsmattan och surfbrädan från morgon till kväll.

Bäst av allt är när jag har tid och ork för allt jag vill. Avskyr att behöva göra prioriteringar. Hela saken med det är att mer eller mindre avstå från saker jag tycker att jag egentligen borde hinna med, men som jag rent historiskt sett vet att jag aldrig gör. Haha. Fy alltså!



Miranda O. -Pluggeliplugg.

Alltså det här med ortopedi kommer nog inte bli något jag väljer att fördjupa mig i. Det är så tråkigt så hälften kunde vara nog. Det är ganska basalt men så envisas ortopederna med otaliga klassifikationer av samma typer av frakturer och diverse namn på metalltrådar och skruvar. Känns föga relevant att kunna om man inte ska stå och operera där själv. Suck. Men antagligen finns det folk som lider genom mina favoritämnen. Bara att suck it up.



Miranda O. -Gardens, Evans, Olders.

Forska eller inte forska? Det var dagens fråga.
Fram till frågan utvecklade sig till forska nu eller forska sen?
Det sjukaste är att jag skulle få cashmoney för det. Det hade jag ingen aning om.


Mindre projekt med stort sett fullt ansvar nu?
Större projekt med stort ansvar men inte fullt ansvar om ett och ett halvt år?


Jag har ungefär en vecka på mig att tänka på saken och återkomma med mitt beslut. Men jag tror nog att jag vet vad jag vill.

Det sjuka, eller ska jag säga det sjukt grymma, i det hela är det är en forkare som har bjudit in mig. Som vill jobba med mig för att denne anser att jag är duktig. Häftigt.
Mitt flyt är så otroligt att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag är bara otroligt glad och tacksam.
Och det är inget en fullbokad spinningklass kan ändra på liksom (så ni inte oroar er menar jag).

---

Men nu är jag absolut slut som artist för dagen och ska gå hem från biblioteket och dejta sängen. Har jag tur kanske pojkvännen snubblar in någon gång under småtimmarna.



Miranda O. -Jabadabadoo

Kan folk sluta hålla så hårt i sina nyårslöften? Nu är det kö båda mina spinningpass (dvs mitt dubbelpass) på morgonen imorgon. Det är ju miiiina pass, där jag kan trilla in på gymmet en sisådär fem minuter innan start och ändå få plats. Nu måste jag boka och komma 20 minuter innan passet. I värsta fall, som nu, står jag dessutom i kö och får stå och vänta i receptionen på att få tag i min platsbiljett. Vardagsproblem, big time!

Det är jättefint att alla kommer igång och tränar, och superbra för dom som håller det året eller livet ut. Det där med lördags-morgonspinning behöver folk väl inte plåga sig själva med i starten. Kan dom inte gå på något step-pass under torsdagseftermiddagen som alla andra.


Nä. Förlåt. Nu är jag ondskefull igen. Ska försöka sluta.



Miranda O. -Som antagligen borde sluta plugga nu om hon själv ska hinna upp till spinningpasset.

Här kommer en cliffhanger. Fick bra nyheter nyss, angående framtiden. Nej. Jag är inte gravid. Men nu är det så att jag ska vara en duktig flicka och plugga. Finns ingen som kommer att göra min tenta åt mig liksom. Så ni får veta resten ikväll. Okej? Bra. Då säger vi så.



Miranda O. -Mystiken tätnar.